Pepparkakor i massor!

Jag har ett jättebra recept på pepparkakor från slutet av 60-talet. Fick det av en väns mamma för några år sedan och jag kan säga att det är det bästa receptet jag provat! Pepparkakorna blir krispiga och smakfulla. Glöm inte att kavla tunt för degen sväller till dubbla storleken i ugnen.

Birgittas pepparkakor
200 grader 5-7 minuter - mitten av ugnen

150 g smör
5 dl socker
2 dl sirap
2 dl kallt vatten
1 msk ingefära
1 msk nejlika (malen)
2 msk kanel
1 msk bikarbonat
Ca 1,5 l mjöl

Rör smör, sirap och socker smidigt, tillsätt vatten och kryddor. Blanda bikarbonat med några dl mjöl och arbeta in i smeten. Fortsätt sedan att arbeta in resten av mjölet. Degen ska inte bli för torr men inte heller kladdig. Låt vila över natten så att kryddorna hinner "mojsa" in sig.

Mitt tips är att använda elvisp för att blanda först och efter bikarbonatet med mjölet fortsätta knåda in mjöl med händerna på ett bakbord. Gör inte pepparkakorna för tjocka för då kan de bli hårda. Man kan även riva ner lite apelsin för en extra puff i smaken.

Lycka till!

Livet är en film

Ibland känns det som att livet är en film eller serie, speciellt nu när man sitter och bölar för ingenting. Jo för så är det nu, jag bölar för minsta lilla. Jag blir upprörd, jag blir känslosam, jag blir glad, jag blir rädd och... Jag gråter. Då tänker jag: vad är det för dålig såpa jag är med i? För om den gick på tv så skulle jag för fasen inte ens vilja se den. Exempel nr 1: mamma är på besök, Yay jätteroligt! Mamma lånar mina hemmanycklar, jag åker till jobbet, sambon jobbar kväll. Timmarna går och mamma hämtar barnen på skola och dagis, jag möter upp mamma på stan efter jobbet. Tar emot barnen, hon ska göra ärenden och träffa folk. Vi åker hem för att börja med middagen. I bilen blir jag kissnödig. Japp, som alltid med andra ord. Kommer hem och upptäcker att jag inte har mina nycklar! SABLARNS JÄKLA SKIT och alla andra svordomar som finns. Nu är jag så kissnödig så att jag pinkar ner mig vilken minut som helst. Tar upp mobilen ringer mamma som såklart har åkt till andra sidan stan, snabb beräkning i huvudet som säger att jag inte kommer att kunna hålla mig fram och tillbaka igen om jag hämtar nycklarna. Plötsligt säger sonen att han akut måste (viskar) bajsa, NU! VA! utbrister då jag. Jag kissnödig, sonen som står med benen i kors och säger att han verkligen, verkligen måste bajsa och inga nycklar! Jag skäller på mamma för att hon är glömsk och för att vi håller på att gå under för att vi inte kommer in i lägenheten. Förbannar sambon för att han jobbar kväll och DÅ säger dottern: Mamma! Jag är kissnödig! Jag står och bölar i trapphuset och ser inte ljuset i tunneln... Ja det kunde inte bli värre den kvällen. Vi blev ju räddade för extranyckeln fanns 10 min bort! 

Som sagt, ibland undrar jag. Speciellt när jag är på mitt värsta humör.

Slutet gott allting gott

Magen växer och mår bra vilket är mer än man kan säga om mig. Värk, ont osv.. Men det roliga i allt är att vår lilla "huggorm" Siri äntligen har kommit! Siri är vår nya AHT. En fin och trevlig tik, förutom bitandet såklart men hon är valp så jag hade inte väntat mig annat. Nu när hösten håller på att gå över till vinter finns det så mycket jag vill göra! Så många saker att pyssla ihop och så lite tid. Jag är trött så trött på kvällarna så den lilla energin jag har kvar på kvällen går till att sitta uppe och titta lite på tv innan sängläge. Jag vill virka, sticka, baka, sy, måla om saker! Men jag har ingen ork. Jag orkar inte med något på kvällarna och det är frustrerande! Otroligt frustrerande att känna sig otillräcklig. Tänk all tid jag slösar på att inte orka något. Den tiden hade jag kunnat använda till att sy ett förkläde, virka vantar eller något annat roligt. Nu ska jag inte klaga så mycket, trots allt så är det ca 7 veckor kvar innan bebisen kommer och julen är snart här! Jag älskar julen, finns ingen mysigare högtid. Ska försöka sticka färdigt sockorna till dottern som jag hållt på med i 2 veckor, det går långsamt jag vet. Men ingen ork, ingen stickning och förresten så måste jag lära mig att minska vilket jag inte kan än. Sa jag att det är mina första stickade sockor ever?